Boktips (igen)

Följande nya (och nygamla) verk kan nu köpas i bokhandeln:

(David Almer) Emil Kléen - Venus anadyomene: "Bohemen och fin-de-sièclepoeten Emil Kléen (1868–1898) hann ge ut tre diktsamlingar och tre prosaverk under sin korta levnad. Hans första roman förblev dock otryckt och bortglömd men återupptäcktes 2006 och ges nu ut för första gången med titeln Venus anadyomene. Kléens egentliga romandebut är en­­ fängslande tidsresa till den febriga existens­ som flanörer, litteratörer och ­bohemer kunde uppleva i sekelslutets Sverige. Romanen har redigerats av David Almer som också har försett den med noggranna kommentarer samt en utförlig inledning som presenterar en av Sveriges äkta ­dekadenter."

Ronny Spaans - Svalene i Lisboa: "'Svalene i Lisboa' plasserer Ronny Spaans både i ein nynorsk poesitradisjon og i ein større europeisk fellesskap, med Elena Sjvarts og Bella Achmadulina i Russland og Derek Mahon i Irland som tilknytingspunkt – alle representantar for ein ubroten klassisk orientert lyrikktradisjon i utkanten av Europa, som har fornya seg i samsvar med ein samtidig, modernistisk poetikk. Med vekt på bilete, rytme og forteljing står Spaans fram som eit friskt pust i norsk lyrikk. Med 'Svalene i Lisboa' debuterer Spaans som lyrikar."

(Ronny Spaans) Emil Boyson: Europeisk Poesi: "Diktantologien Europeisk poesi i norsk gjendiktning markerte et høydepunkt i Emil Boysons forfatterskap da den kom ut i 1965. Med denne utgaven er Boysons gjendiktninger av gullkorn fra den europeiske lyrikkarven igjen tilgjengelige for norske lesere. Boysons gjendiktningskunst kan kjennetegnes ved en interesse for intuitive innsikter og imaginasjon. Noen dikt gir han helhetlig igjen på norsk, mens andre omformer han og utstyrer med undertitler som 'fragment' og 'utkast'. Dette viser en erkjennelsessøken omkring begrepet 'poesi'. Dermed er boken ikke bare en diktantologi; den grenser til et modernistisk eksperiment, og på samme måte som Boysons diktsamlinger har antologien en naturlig plass i dikterens forfatterskap, som et uventet vidnesbyrd om en integrert poesiforståelse."

P.S.
Man kan för övrigt fortfarande köpa Håkan Sandells och Clemens Altgårds Om retrogardism, "Clemens Altgård och Håkan Sandell lägger i denna bok fram sina tankar och åsikter om poesins väsen och funktion, tankar som har sin grund i mångåriga diskussioner under tiden med poetgruppen Malmöligan. Båda vänder sig såväl mot den urvattnade modernismen som mot en enkelspårig realism, och talar för ett återknytande till litterära traditioner före de moderna riktningarna."

Kinesisk retrogardism?

I Dagens Nyheter kan man idag läsa om den kinesiska kritiken mot de hypermoderna skapelser som byggts upp i Peking på grund av OS.

Zhu Pei, en kinesisk arkitekt som vill skapa byggnader med fötterna i traditionen, menar bland annat att "Peking vill framstå som en modern och högteknologisk stad och glömmer sina rötter och sin egen kultur". Han säger vidare:

"När vi promenerar i de gamla gränderna som finns kvar känner vi oss som betydelsefulla människor. När vi går omkring bland de höga husen i Pekings nya kontorsdistrikt känner vi däremot att vi inte betyder någonting. Bra arkitektur ska få människor att känna sitt värde. Så kan man bedöma om ett hus eller område är bra eller inte ur arkitektonisk synvinkel."

Följande citat tål också att tänkas på:

"Världen i dag saknar de tankar som har funnits. Alltför mycket teknik skadar arkitekturens verkliga mening och människorna som vistas där. Vi behöver komma tillbaka till naturliga uttryckssätt och åter upptäcka traditionella kinesiska filosofiska tankar. Vi måste se den skönhet som redan funnits i samhället och ta tillvara gamla tankar. De är vackra."

"Först var det de gamla grekerna, sen kom romarriket och därefter medeltiden och industrisamhället, enligt västs synsätt. I Kina ser vi inte likadant på utvecklingen. Vi ser influenser från olika tider som påverkar hur det ser ut i dag."

Tyvärr har Zhu Pei kanske lite väl mycket fastnat i modernistisk arkitektur om man ser till vad han åstadkommit hittills i Peking och annorstädes, men ovanstående citat är trots det minst sagt tankvärda.