Även om mytrikedom är trevligt i litteraturen, så florerar falska och förvirrade påståenden om eskimåernas ordrikedom för snö vart man än ser. Nu senast reproduceras myten i Svenska Dagbladet.Om vi med ord för snö menar totala synonymer har de västgrönländska eskimåerna (alla eskimåer talar inte samma språk/dialekt) två ord för begreppet "snö", men antagligen lika många indirekta nyansmässiga som andra har: slask, skare, kramsnö, blötsnö, pudersnö etc. Precis som en tryckare har en mängd ord för olika typsnitt, Times New Roman, Arial, Georgia osv. Varför berättar inte folk hur otroligt fascinerande det är att en fiskare eller en poet kan en stor mängd ord för olika fiskar respektive versmått? Varför har man hängt upp sig på just eskimåer och snö?
Professor Geoffrey K. Pullum vid University of Edinburgh, publicerade 1991 essän "The Great Eskimo Vocabulary Hoax and Other Irreverent Essays on the Study of Language" där hans slutsats och uppmaning bland annat är följande: Om någon reproducerar myten om att eskimåer skulle ha 10, 20, 90 eller hundratals ord för begreppet snö, "tell the speaker this: C. W. Schultz-Lorentzen's Dictionary of the West Greenlandic Eskimo Language (1927) gives you just two possibly relevant roots: qanik, meaning 'snow in the air', and aput, meaning 'snow on the ground'. Then add that you would be interested to know if the speaker can cite any more." Pullum pekar också på hur dumt påståendet är eftersom det inte tar hänsyn till vad man menar med "ord", är det totala synonymer? Metaforer? Sammansatta ord? Dessutom finns det som nämnts inte heller ett språk som alla eskimåer talar. Man får det svar man förtjänar.
Läs Pullums essä här. (PDF-fil)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar