Kinesisk retrogardism?

I Dagens Nyheter kan man idag läsa om den kinesiska kritiken mot de hypermoderna skapelser som byggts upp i Peking på grund av OS.

Zhu Pei, en kinesisk arkitekt som vill skapa byggnader med fötterna i traditionen, menar bland annat att "Peking vill framstå som en modern och högteknologisk stad och glömmer sina rötter och sin egen kultur". Han säger vidare:

"När vi promenerar i de gamla gränderna som finns kvar känner vi oss som betydelsefulla människor. När vi går omkring bland de höga husen i Pekings nya kontorsdistrikt känner vi däremot att vi inte betyder någonting. Bra arkitektur ska få människor att känna sitt värde. Så kan man bedöma om ett hus eller område är bra eller inte ur arkitektonisk synvinkel."

Följande citat tål också att tänkas på:

"Världen i dag saknar de tankar som har funnits. Alltför mycket teknik skadar arkitekturens verkliga mening och människorna som vistas där. Vi behöver komma tillbaka till naturliga uttryckssätt och åter upptäcka traditionella kinesiska filosofiska tankar. Vi måste se den skönhet som redan funnits i samhället och ta tillvara gamla tankar. De är vackra."

"Först var det de gamla grekerna, sen kom romarriket och därefter medeltiden och industrisamhället, enligt västs synsätt. I Kina ser vi inte likadant på utvecklingen. Vi ser influenser från olika tider som påverkar hur det ser ut i dag."

Tyvärr har Zhu Pei kanske lite väl mycket fastnat i modernistisk arkitektur om man ser till vad han åstadkommit hittills i Peking och annorstädes, men ovanstående citat är trots det minst sagt tankvärda.